Presentation

Therese Ericsson

Jag är 50 år och är ursprungligen från Kumla i Närke men har bott i Skåne sedan 1986, i Ystad, Lund och Malmö. Jag bor i Malmö men har även hus på Österlen där jag gärna spenderar så mycket tid jag kan. Min sambo sen många år dog plötsligt i cancer i oktober 2018 vilket har skakat om min tillvaro i grunden. Jag bor nu med mina två flickor Jackie och MiOk. Jackie, vår gemensamma ögonsten, är en bichon frisé på nio år och MiOk, som bara varit hos mig och Jackie sen mitten av mars 2019, är en rescue hund från Rumänien som jag adopterade via ”Hundar söker hem”. MiOk är sex månader.

Jag har en Grundskollärarexamen och en Master of Social Science från Ekonomihögskolan, Lunds universitet. Jag älskar att studera och tänker ofta på hur stolta vi ska vara över att vi har fri universitetsutbildning i Sverige. Det är en helt fantastisk möjlighet. Jag läste i början av förra året en kurs i kritiska djurstudier (Critical Animal Studies) vid Lunds universitet. Det är den mest intressanta kurs jag någonsin läst och som jag sökte till för att jag kände ett behov av att fördjupa mig teoretiskt i de strukturer och mekanismer i samhället som ligger till grund för djurutnyttjandet. Jag hoppas kunna göra mer inom detta akademiska område.

Jag arbetar sen några år tillbaka för en av världens största, globala IT-leverantörer som affärsområdes- och konsultchef för norra Europa. Jag har personalansvar för 25 medarbetare som är utspridda över Norden, Nederländerna och Storbritanien. 

Jag har sedan tidigare även drygt sju års erfarenhet som lärare i grundskolans låg- och mellanstadium.

Jag har ett stort intresse för lärande och utveckling av människor. Jag tycker att det livslånga lärandet är väldigt viktigt och menar att det aldrig är för sent att lära nytt och låta det få konsekvenser i ens liv. Min förebild här är min mormor Birgitta som var nästan 90 år då hon gick en kurs i konversationsengelska!

Jag har alltid tänkt på mig själv som djurvän men levde i många år, liksom de flesta människor, utan insikt i att jag genom mina val i vardagen bidrog till ett stort lidande för djuren. När jag öppnade mina ögon för denna verklighet var det omöjligt att stänga dem igen och jag ändrade mina val så att mitt liv skulle stämma överens med min övertygelse.

Detta har lett till att jag idag är vegan och det ledde även till att jag tidigt engagerade mig i Djurens parti. Innan jag blev vald till partiledare i mars 2018 var jag partisekreterare från maj 2015. Jag vill vara med och avskaffa utnyttjandet av djur i Sverige och i världen och djuren saknar idag en kraftfull röst i den svenska politiken.

Alla övriga politiska partier i Sverige är fast i den djurskyddsideologi som råder i samhället. De ignorerar i de flesta fall helt djurfrågorna och i de fall djuren alls uppmärksammas så handlar det endast om åtgärder för att ge djuren en något mindre plågsam tillvaro innan de dödas. Djurens parti vill däremot se verkliga rättigheter för djuren, inklusive rätten till sitt eget liv. Istället för att justera detaljer i en lag som redan idag inte efterlevs och som aldrig kommer att skydda djuren måste vi på allvar börja fundera på vilken slags människor vi vill vara i förhållande till individer av annan art och vår planet.