Djurens parti - Manifest

Manifestet ger en översikt över vår vision gällande djur, natur, miljön, och hur vi behandlar vår levande omgivning. Denna vision anger grunden för våra ståndpunkter inom Djurens Parti.

Livet på Jorden manifesteras i många olika former. Bara antalet olika djurarter på planeten överstiger en miljon. Varje organism strävar efter att bevara sin existens på ett optimalt sätt, även om det ibland sker på andra livsformers bekostnad, och olika arter har utvecklat skilda strategier för sin överlevnad. Avgörande samarbeten i olika varianter har utvecklats, men också konkurrens med varandra om resurser, och många arter lever i ett jägar-byte-förhållande till varandra.

Tillsammans är alla livsformer en del av ett globalt ekosystem som befinner sig i en naturlig dynamisk balans. Detta betyder att livet på Jorden inte alltid är ett fridfullt paradis, utan ofta en kamp där involverade parter orsakar varandra stort lidande och död.

Människans utveckling på Jorden
Arten Homo Sapiens, människan, är en del av Jordens ekosystem, men - som en följd av vår mentala utveckling och den kultur som härrör från den - är människan kapabel att se efter sina intressen på bekostnad av andra arter mer intensivt och i större skala än någon annan levande varelse.
Samma mentala utveckling och förmåga ger också människan friheten och möjligheten att inte orsaka onödigt lidande och skada för andra organismer, så väl som på medlemmar av den egna arten, nu och i framtiden. En sådan respekt för den fysiska och mentala integriteten för allt liv på Jorden bereder basen för ett mer fredligt sätt för människan att interagera med varandra, med djur och med naturen generellt.

Respekt för liv
Denna respekt för liv är fortfarande otillräckligt utvecklad hos människan. Det har lett till, och fortsätter än idag att leda till, en grovhet, likgiltighet och stor vårdslöshet i människans beteende. Genom den industriella revolutionen ökade människans möjlighet att exploatera och distansera sig från sin omgivning. Som följd försvinner nu naturområden med rasande
fart, djurarter håller på att utrotas och det globala ekosystemet har blivit hårt överbelastat, uppstyckat och satt i obalans, och den fortsatta existensen av stora grupper av populationer är därigenom hotad.
Det är moraliskt oacceptabelt att människan exploaterar och utnyttjar naturen så intensivt att levnadsvillkoren på Jorden dramatiskt förändras, och att biotoper viktiga för både människan och andra livsformer förfaller, förminskas och till och med försvinner helt och hållet. Framtida generationer kommer att konfronteras kraftigare av konsekvenserna av detta handlande än den nuvarande. Det är därför av yttersta vikt för människan att införa markanta ekologiska restriktioner på sig själv. Dessa restriktioner skulle inrikta sig på att minska användandet av yta, råmaterial, energi, växter och djur.

Hållbart brukande av naturen
Sådana restriktionsmål har utarbetats i detalj i deklarationen Earth Charter. Deklarationen har sitt ursprung i ett initiativ från FN år 1987 (United Nations World Commission on Environment and Development, www.earthcharter.org) och används som en utgångspunkt av olika miljö- och naturskyddsorganisationer. I denna deklaration beskrivs bevarandet av Jordens 'livskraft, mångfald och skönhet' som ett 'heligt uppdrag' för mänskligheten. Artikel 15 formulerar respekt och medlidande i interaktion med djur som ett enskilt mål att uppnå. Grymhet mot djur hållna i fångenskap av människan ska förhindras och jakt- och fiskemetoder som 'vållar extremt, utdraget eller onödigt lidande' ska förbjudas. Denna deklaration är starkt fokuserad på ett hållbart brukande av naturen.
Deklarationen påpekar att andra livsformer än människan ska respekteras för sitt eget inre värde, och att det ska finnas medkänsla i all interaktion med djur. Dock fastställer Earth Charter inte några specifika restriktioner vad det gäller utnyttjandet av djur. Det gör man dock i Den allmänna förklaringen om djurens rättigheter (Universal Declaration for the Rights of Animals) från 1977, av The International League of Animal Rights. Här hävdas inte bara att alla djur ska behandlas med respekt, utan man klassificerar i artikel 11 onödigt dödande av djur, och alla handlingar som leder till detta, som ett 'brott mot livet'. Jakt och fiske som sport eller hobby är därför uttryckligen inte godtagbart, och vid djurförsök är kravet att detta måste tjäna ett absolut nödvändigt syfte, och samtidigt åtföljas av forskning kring och användning av alternativ.

Djur är inte objekt
Det är hög tid att införa omfattande restriktioner mot utnyttjande av djur. Alldeles för ofta är djur fortfarande sedda som objekt, alltid underordnade mänskliga intressen, och som får lov att utnyttjas för alla dessa intressen. Även när exploatering av djur och dess biotoper sker på ett s.k. hållbart sätt, så har det oundvikligen negativa konsekvenser för djuren, och slutar nästan alltid med deras död.
Forskning har klargjort att djur känner smärta och många arter har ett komplext och djupt känsloliv, liknande människans. Ju mer vi utökar och fördjupar vår kunskap om djuren, desto mer försvinner gränserna och skillnaderna mellan oss och dem.
Alla former av interaktion med eller utnyttjande av djur ska därför kontinuerligt vara föremål för en noggrann avvägning mellan det mänskliga intresset och konsekvenserna för djuren. Det moraliska rättfärdigandet för att kompromissa med djurens välmående avtar allt eftersom nödvändigheten bakom det mänskliga intresset blir mindre och konsekvenserna för djuren blir större. Med detta synsätt kan utnyttjandet av djur för icke-väsentliga mänskliga intressen reduceras eller uteslutas helt.

Modernisering av affärsidéer, traditioner och tro pågår kontinuerligt
Uppenbarligen ska detta synsätt tillämpas på exempelvis produktion av päls och kött, cirkus, jakt, tjurfäktning, trav, sportfiske och alla andra former av djur-ovänlig industri och underhållning som involverar djur. Religiösa och kulturella traditioner som kompromissar med djurens bästa bör också moderniseras i detta avseende. Traditioner är inte oföränderliga fenomen, utan kan och bör anpassas i relation till nya attityder och moraliska normer i tiden, så som alltid har skett historiskt när människans utveckling går framåt.
Det bör också alltid finnas en etisk bedömning av de olika intressena mellan människa och djur, med avseende på utnyttjandet av försöksdjur och djur uppfödda för matkonsumtion. Vederbörlig uppmärksamhet bör också ägnas åt alternativen till djurförsök och djuruppfödning i detta avseende. Utveckling och tillämpning av dessa alternativ kan och bör därför betraktas som en etisk nödvändighet för mänskligheten.

Människors och djurs rättigheter går hand i hand
Till sist, en aktsam, kärleksfull interaktion med natur och djur betyder också att människor bör visa respekt för djurs fysiska och mentala integritet i sin vidaste bemärkelse. Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna (The Universal Declaration for Human Rights) från 1948, erbjuder den mest lämpliga utgångspunkten för detta. Denna förklaring fastställer villkoren under vilka människan kan leva och utvecklas i frihet och utan att undertryckas. Människan måste dock fästa vikt vid de varelser vi delar denna planet med.
Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna tillsammans med Den allmänna förklaringen om djurs rättigheter och Earth Charter, erbjuder en praktisk utgångspunkt för hur människor bör interagera med sina medmänniskor, djur och natur. Denna utgångspunkt avgör Djurens partis politiska hållning med avseende på aktuella frågor.

Djurens parti, Sverige, 2014-02-04.
Översatt, tolkat och omarbetat från det holländska Djurens partis manifest av John Fritzell, Johanna Parikka Altenstedt och Helena Augustsson.

The Animal's manifesto

The Party for the Animal’s manifesto is presented below. This outlines our vision with respect to animals, nature, the environment and how we treat our living environment. This vision provides the basis for the Party for the Animal’s standpoints.

Life on Earth manifests itself in many forms. The sheer number of animal species alone adds up to more than a million. Every organism attempts to preserve itself optimally, even if this is at the expense of other life forms. Species may be in competition with each other, or find themselves in a hunter-prey relationship. Together all forms of life are part of a global ecosystem, which is in a natural dynamic equilibrium. This means that life on Earth is not a peaceful paradise, but instead a permanent struggle in which all parties involved cause suffering to others, even to the death.

Humans are part of the Earth’s ecosystem, but – as a result of the species’ mental development and the culture that derives from it – they are capable of looking after their own interests at the expense of other beings more intensively and at a grander scale than any other living creature. However, the very same mental development also gives Homo sapiens the freedom to not inflict unnecessary suffering and damage on other organisms as well as members of its own species both today and in the future. This respect for the physical and mental integrity of all life on Earth provides the basis for a more peaceful way for humans to interact with each other, animals and nature in general.

This respect for life is still insufficiently developed in humans. This has led to and still continues to lead to a great coarseness and carelessness in human behaviour. As a consequence, natural areas are disappearing rapidly, animal species are becoming extinct and the global ecosystem has become heavily overburdened and disrupted, and the continued existence of large population groups is consequently threatened.

It is morally unacceptable for human beings to exploit nature so intensively that the living conditions on Earth dramatically change and the biotope of humans and other life forms deteriorate, decline or even disappear entirely. Future generations will be even more greatly confronted with the consequences thereof than the present generation. This is why it is crucial for humans to impose significant ecological restrictions on themselves. These should be directed at decreasing the use of space, raw materials, energy, plants and animals.

This goal is elaborated on more greatly in the Earth Charter, which stems from a United Nations initiative in 1987 (United Nations World Commission on Environment and Development: www.earthcharter.org) and is used as the point of departure for various nature and environmental organisations. In this charter, the protection of the ‘viability, diversity and beauty’ of the Earth is viewed as a ‘sacred trust’ for humanity. Article 15 formulates respect and compassion in interaction with animals as a separate goal. Cruelty to animals kept by humans should be prevented and hunting and fishing methods that ‘cause extreme, prolonged, or avoidable suffering’ should be banned. This charter is strongly focused on the sustainable use of nature by humans. While it is true that life forms other than humans are accorded their own inherent value and respect, and compassion in interactions with animals is prescribed, the Earth Charter does not lay down any explicit restrictions with regard to the use of animals.

This is, however, the case with the Universal Declaration for the Rights of Animals of the International League of Animal Rights in 1977. This declaration not only asserts that all animals should be treated with respect, but article 11 also classifies the unnecessary killing of animals and every action that leads up to this as a ‘crime against life’. Recreational hunting and angling are thus explicitly rejected, while animal experimentation is subject to the demand that it must serve an essential goal and should be accompanied by research into and the application of alternatives.

After two centuries of animal protection it is high time that far-reaching restrictions are imposed on the use of animals. All too frequently animals are still regarded as objects, which are always subordinate to human interests and may also be used for all those interests. Even if it takes place in a sustainable fashion, the exploitation of animals and their biotope has unavoidably negative consequences for the animals and almost always ends with their demise. Each kind of interaction with and use of animals should, therefore, be continually subject to a careful weighing-up of the gravity of human interests and the consequences for the animal. The moral justification for compromising their welfare decreases as human interests become less imperative and the consequences for the animal more damaging.

With this approach, the use of animals for non-essential human interests can be reduced and precluded altogether. It is evident that this applies to the production of fur, circuses, bull-fighting, angling and other animal-unfriendly forms of entertainment that involve animals. Religious and cultural traditions that compromise animal welfare should also be modernised in this regard. Indeed, traditions are not unchangeable phenomena, but may be adapted over the course of time in relation to new attitudes and moral norms as they have always have been in the past.

There should also always be an ethical assessment of the different interests of humans and animals with respect to the use of laboratory animals and animals bred for human consumption. Due attention should also be devoted to the use of alternatives to animal testing and animal produce in this regard. The development and application of these alternatives can, therefore, also be regarded as an ethical necessity for humankind.

Finally, a careful, loving interaction with nature and animals also means that people should show respect for the physical and mental integrity of animals in the very broadest sense. The Universal Declaration for Human Rights (1948) offers the most appropriate point of departure for this. This declaration lays down the conditions under which human beings can live and develop themselves in freedom and without repression. Humans must, however, pay heed to their fellow creatures. The Universal Declaration for Human Rights together with the Declaration for the Rights of Animals and the Earth Charter provide a practical starting point for the way in which people should interact with their fellow humans, animals and nature. This departure point is further elaborated in the Party for the Animals’ electoral programme and determines the political stance of the party with respect to current issues.

Party for the Animals, 11th July 2005 - link: www.partyfortheanimals.nl/index.php/about-us/manifesto