Igår hade jag glädjen att få besöka Göteborg i det vackra sommarvädret och lyssna till två föreläsningar av Dr. Richard Twine, universitetslektor i Social Sciences och Co-Director för ”Centre for Human/Animal Studies” vid Edge Hill University, UK. Föreläsningarna anordnades av GU-CAS, Göteborg universitets nätverk för kritiska djurstudier (Critical Animal Studies).

Den första föreläsningen som gavs på pedagogiska institutionen vid GU hade titeln ”Where are the animals in the sociology of climate change?”. Jag har ställt mig den frågan många gånger. Inte ens Miljöpartiets språkrör Gustav Fridolin nämnde djurindustrin i samband med klimatet i sitt tal i Almedalen förra sommaren, han fokuserade istället på flygskatt. Detta trots att djurindustrin står för större utsläpp av växthusgaser än hela världens transportsektor!

Dr. Twine har undersökt hur många av de tillgängliga rapporterna och böckerna om klimatförändringar som tar upp djurindustrin som en negativt påverkande faktor. Resultatet ger anledning till besvikelse. Djurindustrin lyser med sin frånvaro i dessa sammanställningar och analyser.

På kvällen pratade Dr. Twine på Frilagret nere vid hamnen till en publik som var en blandning av människor från universitetet och aktivister. Detta är en av grundtankarna inom det tvärvetenskapliga ämnet kritiska djurstudier, att föra den akademiska världen och djurrättsaktivistvärlden samman.

Representanter från djurfristaden Tigerharen var också där och informerade om sin verksamhet samt bjöd på mycket goda veganska snittar. De gör ett fantastiskt jobb och jag kan varmt rekommendera att stödja dem om man har möjlighet. http://tigerharen.org/

Rubriken på föreläsningen var den något provocerande och till synes märkliga ”The limitations of being vegan for the animals”. Dr. Twine betonade att om man är vegan för djurens skull bör det även innebära att man är vegan för miljöns skull. De två hänger ihop. Vi var flera i publiken som inte kände igenom oss i att detta skulle vara ett vanligt problem, dvs att man är vegan för djurens skull men struntar i miljöfrågor.

Dr. Twine tog också upp riskerna med den omvända situationen. Han menade att det inte heller är nog eller ens logiskt att vara vegan för miljön men att inte bry sig om de lidande djuren. Jag tror personligen att det finns många fler människor inom den kategorin. Många av dessa personer är inte veganer i ordets fulla bemärkelse. Man äter en vegetabilisk kost men man köper fortfarande skinnväskor och ulltröjor. Detta kan förstås vara ett steg på vägen mot att man också får upp ögonen för djurens lidande. Men det spelar roll om man är ”vegan för djuren” eller ”vegan för miljön”, man agerar på olika sätt beroende på vad det är som driver en. Det finns politiska åtgärder som kan vara bra för miljön men som är direkt dåliga för djuren.

Dr. Twine konstaterade att veganismens utbredande i samhället går (för) långsamt och att den endast sker underifrån. Han efterlyste politiska åtgärder för att skynda på minskningen av konsumtion av animaliska produkter till förmån för vegetabiliska produkter, Jag kände mig glad över att vi i vårt partiprogram har många sådana förslag. Vi vill till exempel genomföra en skatteväxling där produkter som skapat lidande och/eller är skadliga för miljön får högre skatt (alla animaliska produkter) medan produkter som inte skapat lidande och som är bra för miljön får lägre skatt. Ett annat exempel är att vi vill att vi ska sluta att genom EU-subventioner finansiera djurplågeri.

Jag håller med om att det är dags att politikerna börjar ta ansvar inom detta område. Jag vill inte vänta längre. Djuren och planeten kan inte vänta längre. Därför är jag stolt över att leda ett parti bestående av människor som är villiga och har modet att  be om väljarnas röst för detta uppdrag. Men det krävs att tillräckligt många människor vill ge oss sin röst den 9 september. Jag vet inte om det kommer att bli så, men jag måste tro att det kan ske.

Therese Ericsson, partiledare Djurens parti