Att döda djur

41409846-GgpbwJag tillhör inte de som tror att det goda är det bästas fiende. Men som bekant finns det gränser för allt. Södertälje är en kommun,trodde jag, som länge har gått i bräschen för att bryta köttnormen och minska köttkonsumtionen. Medan Göteborg, Nyköping, Östersund och många andra kommuner genom politiska beslut genomfört köttfria dagar har Södertälje haft kompetenta och drivande tjänstemän inom den kommunala verksamheten. Dessa har på egen hand drivit frågan om minskad köttkonsumtion. Det är i varje fall vad jag har fått höra och det har verkligen imponerat på mig.
Dagens Nyheter gjorde ett reportage från Södertälje häromdagen och i artikeln uttalar sig kostchef Sara Jervfors.
”Näringsmässigt räcker det med att 20 procent kött och fisk i måltiden, säger Sara Jervfors.”

<img class="alignright size-medium wp-image-851" src="http://djurensparti.se/wp-content/uploads/2014/06/15340503-Wdw6y-169×300 site pour acheter du viagra.jpg” alt=”15340503-Wdw6y” width=”169″ height=”300″ srcset=”http://djurensparti.se/wp-content/uploads/2014/06/15340503-Wdw6y-169×300.jpg 169w, http://djurensparti.se/wp-content/uploads/2014/06/15340503-Wdw6y.jpg 415w” sizes=”(max-width: 169px) 100vw, 169px” />

Verkligen? Men det måste i så fall innebära att landets alla veganer och vegetarianer far illa av att inte alls äta kött? Eftersom en Demoskop-undersökning nyligen visade att hela 10 procent av svenskarna är veganer eller vegetarianer handlar det om ett allvarligt folkhälsoproblem. Vad gör regeringen? Ska vi införa en skatt på tofu?

En annan bild av hur mycket kött som en människa behöver ”näringsmässigt” förmedlas i J. S. Foers fantastiska bok ”Äta djur”. På sidan 149 skriver Foer:

”1917, medan första världskriget härjade i Europa och strax innan spanska sjukan härjade i hela världen, grundade en grupp kvinnor, vars mål bland annat var att utnyttja USA:s livsmedelsresurser maximalt i krigstid, det som numera är landets främsta sammanslutning av sakkunniga inom livsmedel och näringsfysiologi: American Dietic Association (ADA). Sedan 1990-talet har ADA utfärdat det som kommit att bli normen för definitivt säkerställda fakta om hur pass hälsosamt det är att leva vegetariskt. ADA intar ändå en konservativ hållning och utelämnar många väldokumenterade hälsovinster som ett minskat intag av animaliskt protein ger. Här följer tre nyckelmeningar ur sammanfattningen av deras sammanfattning av den viktigaste vetenskapliga litteraturen.”

Ett:
En välplanerad vegetarisk kost är lämplig för alla människor under alla skeden i livet, också under graviditet och amning, spädbarnstid, barndom och ungdomstid, och även för idrottare.

Två:
Vegetarisk kost brukar innehålla lägre halter mättat fett och kolesterol och högre halter av kostfiber, magnesium och kalium, C- och Evitamin, folsyra, karotenoider, flavonoider och andra fytonutrienter.
På andra ställen i sammanfattningen noteras att vegetarianers och veganers (även idrottande sådana) proteinbehov ”tillgodoses med råge”. Och för att göra det ännu tydligare hur fel det är att tro att just animaliskt protein är oundgängligt presenteras uppgifter som pekar på att ett överdrivet intag av animaliskt protein kan kopplas till benskörhet, njursjukdomar, njursten och vissa cancertyper. Även om det fortfarande råder viss förvirring kring detta, är det bevisat att vegetarianer och veganer generellt har en mer optimal proteinkonsumtion än allätare.
Slutligen kommer en riktigt avgörande nyhet som inte bygger på spekulation (även om sådana spekulationer må stå stadigt på grundläggande vetenskapliga rön), utan på den näringsfysiologiska forskningens gedignaste fakta: studier utförda på mänskliga populationer.

Tre:
Vegetarisk kost förknippas ofta med en rad hälsofördelar, bland annat lägre blodkolesterolhalt, lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar [som ensamma årligen står för över 25 procent av alla dödsfall i USA], lägre blodtryck och lägre risk för hypertoni och typ 2-diabetes. Vegetarianer har generellt lägre BMI [det vill säga: de är inte lika feta] och drabbas i mindre utsträckning av cancer [cancer står för nästan 25 procent av alla dödsfall i USA].
Jag tror inte att den personliga hälsan behöver vara ett skäl för att bli vegetarian, men om det vore hälsovådligt att sluta äta djur skulle det kunna vara ett skäl att inte bli vegetarian. För mig skulle det definitivt vara ett skäl till att låta min son äta djur. Jag har diskuterat det här med flera ledande amerikanska näringsfysiologer – med avseende på såväl vuxna som barn – och fått samma svar om och om igen: vegetarisk kost år minst lika näringsrik som kost som innehåller kött.

Det finns ytterligare ett skäl till att minska köttkonsumtionen som av reportaget att döma tycks ha undgått Sara Jervfors. Nämligen att det är bra för djuren. Varför återkommer vi hela tiden till mantrat att vi säger oss vilja äta kött från djur som ”haft det bra”? Det är inget trovärdigt argument för mig. Varför? Eftersom de 2,5 miljoner grisar som vi avlivar i Sverige varje år minsann blir uppätna och endast en försvinnande liten del av dessa har fått vara ute och böka runt i leran. Danskt fläsk finner också köpare i Sverige och jag ser inga tv-reportage om förtvivlade grisbönder som inte får sina industriellt uppfödda grisar sålda eftersom grisarna har haft det för dåligt.
Det är lite märkligt att rättfärdiga sitt köttätande med att djuren har haft det bra. Jag själv lever ett alldeles förträffligt liv (från tid till annan) och jag vill absolut inte bli mördad. Möjligtvis om jag var deprimerad men det är jag inte. I synnerhet inte som Djurens parti fick 8773 röster i EU-valet. Jag är just nu jättelycklig och om någon mördade mig och i rätten ursäktade sig med att det inte var så farligt eftersom ”Jonas levde ett bra liv” skulle domaren sannolikt tappa hakan.

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *