Att döda djur

41409846-GgpbwJag tillhör inte de som tror att det goda är det bästas fiende. Men som bekant finns det gränser för allt. Södertälje är en kommun,trodde jag, som länge har gått i bräschen för att bryta köttnormen och minska köttkonsumtionen. Medan Göteborg, Nyköping, Östersund och många andra kommuner genom politiska beslut genomfört köttfria dagar har Södertälje haft kompetenta och drivande tjänstemän inom den kommunala verksamheten. Dessa har på egen hand drivit frågan om minskad köttkonsumtion. Det är i varje fall vad jag har fått höra och det har verkligen imponerat på mig.
Dagens Nyheter gjorde ett reportage från Södertälje häromdagen och i artikeln uttalar sig kostchef Sara Jervfors.
”Näringsmässigt räcker det med att 20 procent kött och fisk i måltiden, säger Sara Jervfors.”

<img class="alignright size-medium wp-image-851" src="http://djurensparti.se/wp-content/uploads/2014/06/15340503-Wdw6y-169×300 site pour acheter du viagra.jpg” alt=”15340503-Wdw6y” width=”169″ height=”300″ srcset=”http://djurensparti.se/wp-content/uploads/2014/06/15340503-Wdw6y-169×300.jpg 169w, http://djurensparti.se/wp-content/uploads/2014/06/15340503-Wdw6y.jpg 415w” sizes=”(max-width: 169px) 100vw, 169px” />

Verkligen? Men det måste i så fall innebära att landets alla veganer och vegetarianer far illa av att inte alls äta kött? Eftersom en Demoskop-undersökning nyligen visade att hela 10 procent av svenskarna är veganer eller vegetarianer handlar det om ett allvarligt folkhälsoproblem. Vad gör regeringen? Ska vi införa en skatt på tofu?

En annan bild av hur mycket kött som en människa behöver ”näringsmässigt” förmedlas i J. S. Foers fantastiska bok ”Äta djur”. På sidan 149 skriver Foer:

”1917, medan första världskriget härjade i Europa och strax innan spanska sjukan härjade i hela världen, grundade en grupp kvinnor, vars mål bland annat var att utnyttja USA:s livsmedelsresurser maximalt i krigstid, det som numera är landets främsta sammanslutning av sakkunniga inom livsmedel och näringsfysiologi: American Dietic Association (ADA). Sedan 1990-talet har ADA utfärdat det som kommit att bli normen för definitivt säkerställda fakta om hur pass hälsosamt det är att leva vegetariskt. ADA intar ändå en konservativ hållning och utelämnar många väldokumenterade hälsovinster som ett minskat intag av animaliskt protein ger. Här följer tre nyckelmeningar ur sammanfattningen av deras sammanfattning av den viktigaste vetenskapliga litteraturen.”

Ett:
En välplanerad vegetarisk kost är lämplig för alla människor under alla skeden i livet, också under graviditet och amning, spädbarnstid, barndom och ungdomstid, och även för idrottare.

Två:
Vegetarisk kost brukar innehålla lägre halter mättat fett och kolesterol och högre halter av kostfiber, magnesium och kalium, C- och Evitamin, folsyra, karotenoider, flavonoider och andra fytonutrienter.
På andra ställen i sammanfattningen noteras att vegetarianers och veganers (även idrottande sådana) proteinbehov ”tillgodoses med råge”. Och för att göra det ännu tydligare hur fel det är att tro att just animaliskt protein är oundgängligt presenteras uppgifter som pekar på att ett överdrivet intag av animaliskt protein kan kopplas till benskörhet, njursjukdomar, njursten och vissa cancertyper. Även om det fortfarande råder viss förvirring kring detta, är det bevisat att vegetarianer och veganer generellt har en mer optimal proteinkonsumtion än allätare.
Slutligen kommer en riktigt avgörande nyhet som inte bygger på spekulation (även om sådana spekulationer må stå stadigt på grundläggande vetenskapliga rön), utan på den näringsfysiologiska forskningens gedignaste fakta: studier utförda på mänskliga populationer.

Tre:
Vegetarisk kost förknippas ofta med en rad hälsofördelar, bland annat lägre blodkolesterolhalt, lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar [som ensamma årligen står för över 25 procent av alla dödsfall i USA], lägre blodtryck och lägre risk för hypertoni och typ 2-diabetes. Vegetarianer har generellt lägre BMI [det vill säga: de är inte lika feta] och drabbas i mindre utsträckning av cancer [cancer står för nästan 25 procent av alla dödsfall i USA].
Jag tror inte att den personliga hälsan behöver vara ett skäl för att bli vegetarian, men om det vore hälsovådligt att sluta äta djur skulle det kunna vara ett skäl att inte bli vegetarian. För mig skulle det definitivt vara ett skäl till att låta min son äta djur. Jag har diskuterat det här med flera ledande amerikanska näringsfysiologer – med avseende på såväl vuxna som barn – och fått samma svar om och om igen: vegetarisk kost år minst lika näringsrik som kost som innehåller kött.

Det finns ytterligare ett skäl till att minska köttkonsumtionen som av reportaget att döma tycks ha undgått Sara Jervfors. Nämligen att det är bra för djuren. Varför återkommer vi hela tiden till mantrat att vi säger oss vilja äta kött från djur som ”haft det bra”? Det är inget trovärdigt argument för mig. Varför? Eftersom de 2,5 miljoner grisar som vi avlivar i Sverige varje år minsann blir uppätna och endast en försvinnande liten del av dessa har fått vara ute och böka runt i leran. Danskt fläsk finner också köpare i Sverige och jag ser inga tv-reportage om förtvivlade grisbönder som inte får sina industriellt uppfödda grisar sålda eftersom grisarna har haft det för dåligt.
Det är lite märkligt att rättfärdiga sitt köttätande med att djuren har haft det bra. Jag själv lever ett alldeles förträffligt liv (från tid till annan) och jag vill absolut inte bli mördad. Möjligtvis om jag var deprimerad men det är jag inte. I synnerhet inte som Djurens parti fick 8773 röster i EU-valet. Jag är just nu jättelycklig och om någon mördade mig och i rätten ursäktade sig med att det inte var så farligt eftersom ”Jonas levde ett bra liv” skulle domaren sannolikt tappa hakan.

 

Systerpartier visar vägen in i EU

15288142-wF7dASVTs valvaka har publicerat resultaten från det svenska EU-valet. På en lista över väljarnas tio viktigaste frågor var miljön på andra plats. Med den koppling miljöfrågan har till djurens välfärd såväl som till folkhälsa finns det mycket som talar för behovet av Djurens Parti. Partiet syntes inte i detta val med sina få månader på nacken, men det finns och det växer. Partiet har systerpartier i Europa som leder vägen in i EU-parlamentet och visar att en nytänkande politik med djurens, människans och naturens välfärd i fokus är möjligt och behövt. Holländska partiet Partij Voor De Dieren startades 2002, kom in i parlamentet med två platser 2006, och har nu fått en plats i parlamentet. Tyska Partei Mensch Unwelt Tierschutz har jobbat i över tjugo år och har också fått ett mandat. Men samtidigt som dessa glädjande resultat ökar valresultaten hos de populistiska partierna i Europa. Djurpartier är desto viktigare då de står i direkt kontrast till detta i och med visionen om ett inkluderande samhälle där alla kännande individer respekteras pilule viagra prix. Vi har redan etablerat en god kontakt och kommer att befästa det samarbetet framöver för att bilda en Europeisk politik.

Moderskärlek och EU-valdag

Idag är det Mors dag och EU-val. Det är en viktig dag för att mammor är så dyrbara, levande symboler för villkorslös kärlek och beskyddande. Där barn är förkroppsligandet utav beroendet av trygghet och omsorg. Moderskärleken sträcker sig över kontinenter och arter på jorden. När kaninmammor ska föda ungar så tar de av det mjukaste ull från sin päls för att ungarna ska ha det varmt och skönt. Jag har sett detta när vintern har
varit som kallast, och när deras kärlek till barnen varmast. Idag är också en viktig dag för det är en dag där vi kan förändra och påverka utifrån vad vi anser vara rätt och fel. Att förändra samhället innebär att förändra de grundvärderingar som har byggt upp det. En varmare kultur med medkänsla behöver inte uppfinnas, den finns redan i naturen, där modersinstinkten är ett vackert exempel.  Genom att rösta visar vi tydligt hur vi tycker att samhället ska se ut och vilka värderingar vi vill lyfta fram för att forma det.

Våra politiska val utgår ifrån historier om samhället. För barn är historieberättande en naturlig del av verkligheten. Modern psykologiforskning visar att beslut, vanor och uppfattningar till stor del lagras i vårt undermedvetna, där vår reflektion kring normer och värderingar styr oss i våra beslut. Det är i situationer som när barn är ute och leker eller äter i matsalen som den främsta verklighetsbilden skapas. Det handlar om grupperingar, värderingar och om identitet. Därför är vad som serveras i matsalen så viktigt, precis som hur barnen behandlar varandra och sin omgivning ute på skolgården. Att vegetariska alternativ fortfarande inte är tillgängligt för alla, och i vissa skolor inte ens synligt, rättfärdigas utav en tradition och historia som står i direkt kontrast mot vad verkligheten nu visar behöver förändras. Dessa två måste sammanfogas igen och gå hand i hand.

När jag som vikarie i en förskola höll en liten pojke i handen på skolgården såg jag hur barnen gjorde löv-sängar åt larverna och myrorna vid de höga gamla träden.

–       Hur kan träden vara så stora och gamla?, frågade den lilla pojken mig.

–       För att vi inte har huggit ner dem, sa jag. De har fått se mycket, de där visa träden.

–       Man ska inte hugga ner träd, sa han medan de gröna löven reflekterades i hans stora blå ögon. Men man kan plantera nya!

Barn ger ofta historieberättaren en andra chans att göra om sin historia. Det är en fantastisk möjlighet att ta vara på, denna tro som barnen har på sina medmänniskor, men även på naturen runt omkring sig. Det vi bör lära barn först och främst är vikten utav empati och att vi är en del av vår omgivning. Det som barnen kan påminna oss om är den känsla av närvaro vi hade med vår omgivning, det ärliga trygghetssökandet och möjligheten som finns att bevara planeten och rädda liv.

I EU-valet finns nu en röst som vill ta vara på människans skapandekraft och den andra chans som ständigt ges till oss som historieskrivare. Djurens Parti vill i och med sin existens arbeta för att alla mödrar ska kunna fostra och värna om sina barn och sitt eget liv- oavsett art-tillhörighet. Partiet vill se Sverige som föregångsland när det kommer till att arbeta för värderingar som inkluderar alla kännande individer i ord som respekt och rättvisa. Barn får lära sig att mobbning aldrig är okej samtidigt som- paradoxalt nog, mänsklighetens samhälle utan hänsyn tagit mer plats än alla de andra djursamhällena på planeten, samt har gett sig rätten att splittra djurfamiljer, till exempel kalvar från sina mödrar. Jag uppmanar alla med rösträtt att gå till valurnorna för att visa varandra att mänskligheten har gjort sin läxa och att vi vågar hålla oss vid det vi en gång visste var värdefullt och sant. För vissa saker behöver som sagt inte uppfinnas på nytt, utan snarare lyftas fram- som vikten av relationer och samarbeten. De berikar våra liv. De gör oss till dem vi är.

 

Man ska inte kunna bli rik på djurplågeri

15240235-E3IlwEn rad veterinärer, av vilka några har koppling till industrin, skriver i SvD (19/5) att frihandel utan villkor hotar folkhälsan prix du viagra en belgique. De varnar för eventuell import av amerikansk kyckling eftersom denna i högre grad än svensk kyckling får antibiotika . Men några konkreta politiska förslag pekar man dessvärre inte på förutom att man tycker att vi har ett gemensamt ansvar.

I valdebatten inför EU-valet på söndag har frågan om danska grisar som får sina svansar avklippta seglat upp. Men antibiotika till kycklingar och kuperade svansar på grisar är ytterst en konskvens av den industriella djurhållningen. För att svensken ska kunna konsumera mer än 88 kg kött per person och år (upp 2.6 kg från 2012) måste djurhållningen industrialiseras och djuren förnekas sina naturliga instinkter. Svenskt kött är inte mycket bättre. Endast en liten del av de 2.5 miljoner grisar som föds upp i Sverige varje år får vistas utomhus.

Den ekonomiska vinningen som företagen gör när de klipper av svansen på grisar och
storskaligt utfordrar djur med antibiotika måste vi upphäva genom att prissätta  djurs lidande.
Kött från grisar som har fått svansen avklippt bör beskattas i konsumemntled
så att detta inte har en ekonomisk fördel framför andra produkter.

Hur djuren behandlas i Europa styrs av EU:s jordbruksbudget som omfattar 800 miljarder
kronor per år. En stor del av pengarna hamnar i slutändan i köttindustrins fickor
eftersom huvuddelen av spannmålen blir mat åt djuren.  För jordbruk och djurhållning är
till stor del samma sak. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Närmare 85 procent av
Europas kväveförbrukning, från konstgödsel, går till grödor som används till djurfoder,
enligt en 800-sidor lång rapport från European Nitrogen Assessment, gjord av 200 experter.
Forskarna uppskattar den årliga miljökostnaden för detta extra konstgödsel till mellan
70 och 320 miljoner euro per år.

Djurens parti anser att det är ekonomiskt vansinne att EU tar oerhört mycket pengar
från skattebetalarna och ger till köttindustrin. De resurserna borde rimligen istället
användas till vård, skola och omsorg. Djurens parti vill vända på köttsubventionerna
så att de blir köttskatter i stället, enligt den sunda ekonomiska principen att det
som allvarligt skadar djur, människor och natur inte ska stödjas utan avgiftsbeläggas.
Man ska inte kunna bli rik på djurplågeri.

/Jonas Paulsson

Referens
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/frihandel-utan-villkor-hotar-folkhalsan_3574198.svd

Svenskens köttkonsumtion

I en debattartikel i DN (12/5) menar Miljöpartiets båda språkrör att politiken är större än två 40752412-uK8oLblock och de vill själva vara en tredje kraft. Men för de 15 000 tuppkycklingar som varje dag avlivas i den svenska äggindustrin eftersom de har fel kön går det inte att skilja Miljöpartiet från övriga partier. Inte heller för de mjölkkor som i dag skiljs från sina kalvar eftersom mjölken ska gå till oss människor.

Under 2013 ökade svenskens köttkonsumtion med 3 kg till 88 kg. Detta sker till priset av ett allvarligt lidande för djuren i köttindustrin. Varje arbetsdag slaktas närmare 10000 grisar i Sverige. Det sker även till priset av ett allvarligt lidande för alla de människor som drabbas av våra vanligaste folksjukdomar. Varje arbetsdag diagnosticeras omkring 25 svenskar med tarmcancer. Det sker även till priset av oerhörda konsekvenser för miljön. Djurindustrin orsakar allvarlig klimatpåverkan och förlorad biologisk mångfald.

Det behövs ett politiskt alternativ i Sverige som med kraft verkar för att bryta den befintliga köttnormen. Därför bör varannan måltid som serveras i offentlig sektor vara vegetarisk.
Svenskarna bör genom informationskampanjer få veta hur viktigt, enkelt och roligt det är att äta mer vegetariskt.

Miljöpartiets båda språkrör skriver att man har som mål att i valet 2014 befästa ett tvåsiffrigt väljarstöd. Men politik är vilja till förändring. Sverige behöver en politisk vision om ett vegetariskt samhälle för att bryta köttnormen.  Sverige behöver ett parti som har en medkännande politik för både människor och djur. Inte ytterligare ett parti som sätter valresultatet framför politiken.

Referens:
http://www.cancerfonden.se/sv/cancer/Artikelarkiv/Forskning/Mindre-rott-kott-rekommenderas/

/Jonas Paulsson

 

Några ord från Elin

I februari detta år hände det något historiskt i svensk politik. Det första partiet med djur i fokus, Djurens Parti, blev officiellt i Sverige. Partiet anser att djurindivider, både vilda som tama, med deras inneboende egenvärde och intressen inte fått komma till tals vid beslutsfattande där de så ofta berörs- och så ofta utnyttjas. Denna respekt för djurliv har ett direkt samband med ett samhälle där även människors hälsa och hållbar utveckling står i fokus.

Det diskuteras mycket om globaliseringens grepp över samhället, hur befogat det är att kalla den värld vi lever i idag för en värld med svagare gränser och större kulturellt utbyte. En gränsdragning som dock är väldigt tydlig är den människan dragit gentemot naturen, och som har kommit att definiera oss och leda till destruktiva vägval. Separationen mellan vår kultur och naturen har skett på ett paradoxalt sätt, där vi har nekat vårt beroende av den samtidigt som vi har utnyttjat den utan större hänsyn till de individer som lever i den och de ekologiska system som bygger upp den. Detta måste vi nu ta ett tydligare ansvar för, och ge naturen och alla dess invånare rättigheter de bör ha tillskrivits från början. Djurens parti är ett friskhetstecken i ett politiskt klimat där exkludering har kommit att ta mer och mer plats. Vårt parti vill se medmänsklighet, empati, ansvar och frihet forma politiken och politiska incitament. Politik ska vara en gemensam lärande process, och Djurens parti kommer som ungt parti in i politiken med viljan att lyssna, lära och arbeta för att alla ska få det bättre.

Men vi är inte ensamma i kampen om att vara en politisk röst för djuren. I Tyskland startades världens första djurparti, Tierschutz partei, redan för tjugo år sedan. Det Holländska Partij voor de Dieren var först i världen med att få platser i parlamentet- två platser, vilket de har haft sedan 2006. I möte med systerpartier från Portugal, Storbritannien, Tyskland och Holland, väcks bilden till liv av en grupp djurpartier som stärkande och inspirerande jobbar för djurens välfärd på nationell nivå, såväl som på internationell nivå. Nu går vi tillsammans in i en EU-kampanj i respektive länder, och hoppas ta plats som ett politiskt alternativ.

I en av resorna till Nederländerna fick jag tillfälle att möta partiledaren Marianne Thieme och höra hennes resa. När de stormade in i den holländska politiken kritiserades de av såväl djurrättsorganisationer som andra politiska partier. I press och offentliga sammanhang blev de förlöjligade, men trots detta så förändrades hela den politiska diskursen. Plötsligt uppmärksammades djuren i den politiska debatten. Ett tydligt exempel är debatter om jordbruksindustrin, där diskursen förändrades från att inte tagit upp djurens välfärd överhuvudtaget, till att åttio procent bestå av just djurens situation.

Djurpartierna som bildas världen över är inte i sig inte isolerade fenomen. Vi är i en del av ett större paradigmskifte, där värderingar som förr var så självklara har börjat omformeras. Där teorier om psykologi, statsvetenskap, biologi, ekologi och ekonomi försöker få dagens innebörd av ”allmänbildning” och ”tillväxt” att komma i kapp med verkligheten. Ett exempel är inom universitetsvärlden där ekologisk ekonomi har börjat ifrågasätta de ekonomiska normerna av kortsiktigt tänkande och risktagande. Inom livsmedelsindustrin har kedjor börjat ta mer och mer ansvar för djurs och människors hälsa genom att på eget initiativ förändra sitt utbud. Tillsammans med den mer medvetna konsumenten i matbutiken har en annan verklighet börjat beskrivas i de svenska köken, affärer och politiska rummen. Däremot bör Sverige inte nöja sig med att göra A och ignorera B, C och D. Detta är verkligen inte acceptabelt då B, C och D i verklig mening är individer som utsätts för lidande, och ofta avskrivs förmågan att lida.

Det handlar inte främst om att samhället ska börja förändras, för det gör det redan. Det handlar om hur, och djurpartier vill att djuren ska få ta mycket större plats i denna förändringsprocess. Det finns lagstiftning om djurskydd för det är viktigt att minimera lidande. Denna tanke går att finna även på internationell nivå, och bör bland annat bekräftas som en undertecknad konvention av FN för djurens rättigheter- likt den som undertecknades för mänskliga rättigheter 1948.

Djurens parti består av människor i olika åldrar och bakgrund, en fantastisk blandning utav kompetens och vilja att förändra som förenas i det kritiska och konstruktiva. Vi vill inte bara vara de som belyser problemet, vi vill vara de som hjälper till att förändra så det blir lättare att göra val som bidrar till att minska lidande och öka lycka i samhället.

På årskongressen som hölls i slutet av april tog jag upp en reflektion kring det etablerade talesättet: ”det är svårt att lära gamla hundar sitta”. För mig är det ett rätt så oinspirerande talesätt som står i direkt kontrast med hur jag uppfattar det politiska arbete som ska göra Djurens parti unikt. Bara för att det är svårt, behöver det inte betyda att man ska sluta försöka. Allt som en gammal hund behöver är ju att någon tror på den, älskar den, och hjälper den. Och ett politiskt parti som framför detta som en fråga av allra högsta prioritet.

Välkommen till denna blogg, till detta parti, och till vår resa i svensk politik.

/Elin Pöllänen, partiledare